Efter en vår där en rad debattinlägg om framtidens public service har publicerats presenterade regeringen idag den nya public service-utredningen, både formellt och på DN Debatt. Utredningen ska genomföras av en kommitté bestående av Martin Holmgren, Helene Hillerström Miksche, Leif Jakobsson, Katarina Kämpe och Lars Nord, och ska enligt regeringens direktiv bland annat ta ställning till följande frågor:
- Hur ska uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst formas?
- Hur ska det breda och varierade utbudet på bästa sätt nå publiken?
- Hur kan mångfalden och tillgängligheten i SR:s, SVT:s och UR:s programproduktion stärkas?
- Hur ska radio och tv i allmänhetens tjänst finansieras? Ska radio- och tv-avgiften vara kvar eller ersättas med en annan uppbördsform?
- Hur ska programföretagens verksamhet styras, regleras och följas upp?
- Ska en övergång ske från analog till digital radio, och hur ska en sådan övergång i så fall gå till?
Det ska bli mycket intressant att följa public service-utredningen. Givet hur kontroversiell frågan om public service och dess framtid är – med olika åsikter inom både regeringen och riksdagen, för att inte tala om åsiktsskillnaderna mellan företrädare för public service och för de kommersiella medierna – har den inget enkelt uppdrag.
Samtidigt är dess uppdrag oerhört viktigt. En lång rad forskningsresultat från både Sverige och andra länder visar otvetydigt att public service spelar en mycket viktig roll för inte minst nyhets- och samhällsjournalistiken, vilken i sin tur har stor betydelse för demokratin och dess kvalitet. Till detta kommer jag att återkomma under utredningens gång. Tills vidare är jag glad att den akademiska forskningen finns representerad i utredningen. Förhoppningsvis kommer kommittén låta forskningen väga tungt i dess arbete. Det behövs som en motvikt till den allt för politiserade och ibland – eller allt för ofta – okunniga debatt som förs i frågan om public service och dess framtid.
Jesper Strömbäck 