Idag släppte Kent Asp, professor vid Göteborgs universitet, en ny bok om hur medierna bevakade valrörelsen 2010: Mediernas prestationer och betydelse. Valet 2010 (JMG, Göteborgs universitet). Det är tionde gången han undersöker mediernas valrörelsebevakning. Den första studien avsåg valrörelsen 1979, och sedan dess har han undersökt hur medierna har bevakat samtliga riksdagsvalrörelser. Denna långa tidsserie är unik både nationellt och internationellt, och representerar en fantastisk resurs. Det långa tidsperspektivet är centralt särskilt därför att varje valrörelse kännetecknas av en egen dynamik, och ska man kunna dra säkra slutsatser om vad som är faktiska mönster och vad som är speciellt för enskilda valrörelser krävs det långa tidsserier.
I och med att boken släpptes idag har jag inte hunnit läsa den ännu, och återkommer därför med en utförligare kommentar kring resultaten. Några intressanta resultat som lyfts fram i presentationen av boken är i vilket fall följande:
• Journalister mer synliga än någonsin. De framträdde som aktörer i nyhetsmedierna i nästan lika stor utsträckning som partiledarna.
• Skatter blev den största valfrågan, medan klimatfrågan kom bort. Skattefrågor har aldrig tidigare dominerat en valrörelse så kraftigt som i valet 2010. Jobben kom på andra, och skolan på tredje plats.
• Rättvist, men skillnader fanns. Aktuellt och Rapport lutade åt olika håll. Aktuellts rapportering var mer gynnsam för de rödgröna, medan Rapports bevakning var mer gynnsam för alliansen. Sammantaget blev på så vis SVT:s nyhetsbevakning balanserad.
• Nyheterna och Ekot mest balanserade. Ekot (undersökt i tio val) och Nyheterna i TV4 (i sex val sedan 1991) framstår i ett långsiktigt perspektiv som de mest balanserade nyhetsprogrammen.
• Bra information i sakfrågor. Storstadspressens informationsvärde för väljarna var stort. Det samlade utbudet av nyhetsprogram och valprogram i Sveriges Television gav även väljarna bra information och var genom sin starka inriktning på sakfrågor det mest effektiva informationsmediet.
• Blockval gav dubbelt handikapp. Mediernas iscensättning av valet som ett blockval innebar att partierna kom i skymundan. Det drabbade främst socialdemokraterna, men också de borgerliga småpartierna. Centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna uppmärksammades mindre än i tidigare val och drabbades av ett dubbelt handikapp genom att de kom att stå i skuggan av både moderaterna och allianssamarbetet.
• Stark påverkan på opinionen. Analysen av den bild medierna gav av valrörelsen och de två händelserika åren före valet, dominerat av ekonomisk kris och rödgrönt samarbete, visar att opinionen starkt påverkades av medierapporteringen. Den mediebild som påverkade väljarna präglades dock inte främst av journalister. Den bestämdes i första hand av den ekonomiska utvecklingen, och av partiernas inbördes kamp om väljarnas röster.
Jesper Strömbäck 