Så kallade valkompasser har varit populära under de senaste valrörelserna, och kommer troligen vara så också i år. Genom att svara på en rad politiska frågor är tanken att valkompasserna ska jag besked om vilket parti man ligger närmast, och som tanke är idén god. Helt avgörande är dock hur valkompasserna är konstruerade. Precis som med helt vanliga kompasser kan de visa fel, och då göra mer skada än nytta.

I det sammanhanget är ett inlägg av den socialdemokratiska riksdagsledamoten Eva-Lena Jansson på Second Opinion mycket intressant. I det kritiserar hon Svenska Dagbladets valkompass för att inte vara rättvisande. I inlägget och på sin blogg skriver hon bland annat:

Det som fått fler än mig att reagera är att det verkar nästan omöjligt att ”ligga närmast” Socialdemokraterna när man testar sig. Så därför prövade jag valkompassen ett antal gånger med olika svarsalternativ för att se hur utslagsgivande frågorna var. Att man kan bli Vänsterpartist i ett test där man svarar ja till NATO-ledda operationer, ja till euro/EMU och nej till sjukvård för papperslösa visar med önskvärd tydlighet att antingen 1. någon har klantat sig när man gjorde valkompassen X. någon har noll koll på partiernas politik 2. någon sympatisör till Vänsterpartiet har hackat valkompassen. Samtliga alternativ känns realistiska så man kan ju fråga sig hur länge den här varianten av valkompass kommer att ligga kvar på SvDs hemsida. Trovärdig är den inte.

Detta gjorde mig nyfiken varför jag inte kunde låta bli att testa mig själv på SvD:s valkompass. Helt galet blev inte resultatet, men jag tycker inte heller att resultatet var rättvisande. Framöver ska jag testa mig själv också på andra valkompasser för att se hur mycket resultaten överensstämmer. En sak är dock säker – och det gäller nog samtliga valkompasser – och det är att man bör ta resultaten med en stor nypa salt. Hur många och vilka frågor som tas med och hur de viktas får stor betydelse för resultaten, och det på ett sätt som inte behöver säga särskilt mycket om vilket parti man faktiskt ligger närmast.

Det bästa rådet för den som är osäker är annars att läsa partiernas valmanifest. Som statsvetaren Elin Naurin med andra har visat är valmanifesten den bästa guiden till vad partierna står för, och till hur de kommer att agera om de vinner valet. Trots föreställningar om motsatsen kan man lita på att politiker håller vad de lovar i valmanifesten, och det ger den absolut bästa vägledningen till partiernas politik.