I ett inlägg nyligen sammanställde statsvetaren Henrik Oscarsson opinionsutvecklingen för de svenska partierna under den senaste mandatperioden. Det var ett intressant inlägg, som gav perspektiv på det nuvarande opinionsläget cirka fem månader före valdagen.
En av de kanske mest intressanta aspekterna handlar om miljöpartiets framgång i opinionen sedan förra våren. Från att ha legat runt 6-7 procent mellan valet 2006 och april 2009 ligger miljöpartiet nu runt 9-10 procent.
Frågan är varför. När jag själv fick den frågan nyligen hade jag svårt att komma på något bra svar. Det handlar inte i första hand om politikens innehåll. Med det menar jag inte att kritisera miljöpartiets politik, utan syftar istället på att deras politik inte har förändrats på ett sätt som motiverar en så kraftig uppgång i opinionen. Handlar det om att miljöpartiet har blivit bättre på att kommunicera sin politik och att de har varit mer synliga i medierna? Möjligen, men jag är inte säker. Åtminstone tycker jag inte att deras synlighet i medierna har varit så omfattande att det kan förklara uppgången i opinionen.
En tredje möjlig förklaring handlar om hur människor ser på miljöpartiet i förhållande till de partier som de annars skulle ge sitt stöd åt i opinionsmätningarna. Möjligen finns det vänsterväljare som genom att uttrycka sitt stöd för miljöpartiet försöker signalera avstånd till och missnöje med vänsterpartiet och socialdemokraterna, samtidigt som det bland borgerliga väljare finns de som är missnöjda med regeringen och som upplever att miljöpartiet är ett acceptabelt alternativ.
Det ska medges att detta bara är spekulationer, och grundfrågan kvarstår därmed: Vad kan förklara miljöpartiets relativt kraftiga uppgång i opinionsmätningarna under det senaste året? Förslag och kommentarer tas gärna emot!
Jesper Strömbäck 
En signifikant del av uppsvinget kom under EU-valrörelsen, i vilken miljö- och klimatfrågor fick relativt stort utrymme i debatten. Jag skulle tro att det allmänna uppvaknande (i brist på ett bättre ord) som delvis initierades i samband med att fredspriset gick till Al Gore och IPCC accelererade i samband med europavalet. I de mätningar av vilka frågor som folket tycker är viktiga placerar sig nu miljöfrågan regelmässigt i toppskiktet. Kombinera detta med mp:s mycket höga förtroendesiffror i dessa frågor och krydda lite med ett synnerligen populärt språkrör så känns det som en ganska rimlig förklaringsmodell för i vart fall en stor del av uppgången. Andra faktorer kan vara sådant som att fp:s och c:s högervridningar har skapat nya möjligheter att locka till sig socialliberala väljare.
Hej Jon,
Det är möjligt att du har rätt. Samtidigt tycker jag att uppgången borde ha kommit tidigare ifall miljöfrågan är en viktig förklaring. När det gäller hur viktig miljöfrågan upplevs har det enligt SOM-undersökningarna inte heller skett någon ökning under de senaste åren (se Henrik Oscarssons inlägg idag). För mig kvarstår därför frågan om vad som förklarar miljöpartiets uppgång sedan april förra året.
Man kanske borde ha med synen på EU i analysen? MP släppte ju uträdeskravet i oktober 2008 och i EU-kampanjen var inte utträde en fråga längre. Är det möjligt att man vann över en del väljare som ser miljön som viktig fråga och som är EU-positiva?
Hej Bengt,
Det tror jag är en viktig delförklaring, men även här borde det ha fått genomslag tidigare. Fast det är möjligt att det var först i och med EU-kampanjen som miljöpartiet fick genomslag för att de inte längre vill att Sverige ska lämna EU.
Tror du att det kan finnas någon bandwagon effect här? Eller är den överskattad överlag? Jag har ingen klar bild av hur mediebevakningen av miljöpartiet sett ut totalt under den senaste året, men har inte partiet varit tämligen förskonat från negativa skriverier? Kan man anta att en positiv rapportering om partiet har förstärkt opinionsstödet?(samtidigt som andra faktorer naturligtvis också spelat in)
/Lena Jendel
Hej Lena,
Jag tror du har rätt i att den kan finnas en bandwagon-effekt här, och jag delar din uppfattning om att miljöpartiet i huvudsak har varit förskonat från negativ publicitet under det senaste året. Det ska bli intressant att se om det förändras när de rödgrönas gemensamma politik nu blir allt tydligare, och om det i så fall kommer att påverka opinionssiffrorna. Reaktionen på förslaget om höjd bensinskatt har inte varit den mest positiva, och med tanke på att miljöpartiet egentligen vill gå längre än vad socialdemokraterna och vänsterpartiet har gått med på finns det en risk för bakslag.