Forskning

9781138654792Det hävdas ibland att vi lever i ett informationssamhälle – ett samhälle där tillgången till information och förmågan att omvandla information till kunskap är avgörande för såväl individer som organisationer och samhället i dess helhet.

I och med att det huvudsakligen är via medierna människor i allmänhet hämtar information om sådant som ligger bortom den egna vardagen, bör dock Sverige snarare ses som ett andrahands-, tredjehands- eller fjärdehandsinformationssamhälle. Det mesta av det vi tror oss veta har vi fått reda på via medierna, som i sin tur har hämtat informationen från sina källor, som i sin tur kanske har tagit del av informationen i andra hand…

Medierna finns hela tiden runt omkring oss, fysiskt och psykiskt. Även om vi till äventyrs skulle lyckas undvika radio, tv, tidningar och Internet, möter vi medierna indirekt när vi pratar med vänner och bekanta. I brist på andra informationskällor tenderar vi att sätta likhetstecken mellan de bilder av verkligheten som förmedlas via medierna, och verkligheten som sådan. Därmed blir de medierade bilderna av verkligheten ofta viktigare än verkligheten i sig själv. Medierna och journalistiken genomsyrar på så sätt hela vår sociala, kulturella och politiska livsmiljö.

Det påverkar också demokratin och dess förmåga att fungera – särskilt eftersom medierna och journalistiken inte bara fungerar som en neutral och passiv arena för olika samhällsaktörer. Medierna och journalistiken fungerar även som självständiga aktörer, som aktivt griper in i de politiska processerna.

Det gör att den moderna svenska demokratin bör ses som en medialiserad demokrati – en demokrati i vilken hela samhällslivet och de politiska processerna påverkas av mediernas makt och mediernas urval, presentation, form, innehåll, rytm och tempo. Därför går det aldrig att förstå demokratins eller politikens sätt att fungera utan att studera medierna och journalistiken. Demokratin och politiken, medierna och journalistiken, lever i ett ständigt pågående och dynamiskt samspel med varandra och med medborgarna.

Det är mot den bakgrunden jag har valt att i min forskning fokusera på demokratin och den politiska kommunikationen mellan medborgare, medieaktörer och politiska aktörer.

Forskningsteman

Inom ramen för den övergripande inriktningen mot demokrati och politisk kommunikation, kan den forskning jag är engagerad i delas in i olika temaområden. De är:

De medierade bilderna av politik och samhälle

Om nu människor hämtar information om politik och samhälle huvudsakligen via medierna, och det är den medierade informationen som ligger till grund för människors åsiktsbildning, är det alltid av stor vikt att undersöka vilka bilder – i icke-fotografisk mening – medierna förmedlar. Inom det här temat ingår därför att göra olika former av innehållsanalyser av journalistikens innehåll, med särskilt fokus på val och andra stora nyhetshändelser som krig och kriser av olika slag. I det ingår också att undersöka vilka faktorer som påverkar journalistikens innehåll.

Strategisk politisk kommunikation

Inom det här temat ryms olika teoretiska och empiriska undersökningar av de politiska partiernas strategiska politiska kommunikation och om samspelet mellan medieaktörer, politiska aktörer och medborgarna. Särskilt intressanta är frågor som handlar om professionaliseringen av hur politik kommuniceras, inte minst i samband med val, och den politiska marknadsorienteringen (market-orientation).

Demokrati, offentlighet och opinionsbildning

Inom det här temat ryms undersökningar av existerande opinioner bland medborgare, politiker och journalister, studier av hur opinioner formas och omformas samt studier av opinionsbildningens villkor. Här ingår också teoretiska och empiriska undersökningar av mediernas makt samt av den demokratiska offentligheten och hur den förändras.

Demokrati och politisk kommunikation i komparativt perspektiv

I det här temat ingår att göra olika typer av studier av hur demokratin och den politiska kommunikationen fungerar i Sverige respektive andra länder. Det kan handlar om hur medierna i olika länderna bevakar samma eller likartade händelser, om hur politiska aktörer försöker påverka mediernas innehåll eller kring opinionsutvecklingen. Den gemensamma nämnaren är att systematiskt jämföra vad som gäller i Sverige och i andra länder, och därmed nå ökad kunskap om olika länder men också om hur övergripande mediesystem respektive politiska system påverkar och sätter ramar för den politiska kommunikationen och dess sätt att fungera.