Sprids falska nyheter fortare och mer än sanna?

Under de senaste dagarna har en ny studie väckt stor uppmärksamhet bland dem av oss som forskar om eller intresserar sig för informations- och nyhetsförmedling och frågan om så kallade ”falska nyheter”. Enligt många som har kommenterat den nya studien så visar den, för att citera en artikel i Dagens Nyheter, att ”Falska nyheter sprids fortare, längre och till fler människor än sanna”. Men stämmer det verkligen?

NamnlöstDen aktuella studien är gjord av Soroush Vosoughi, Deb Roy och Sinan Aral och publicerades i Science den 9 mars med rubriken The spread of true and false news online. Det är en väldigt intressant och läsvärd artikel, och vad jag kan bedöma är den studie som artikeln bygger på gediget gjord. Några saker är dock viktiga att notera för att inte missförstå vad studien visar. För det första handlar den om spridningen av ”falska nyheter” på Twitter och inte generellt. I vilken utsträckning resultaten är giltiga för andra sociala medier är därmed en öppen fråga. För det andra bygger den på påståenden som olika faktagranskande organisationer har klassificerat som ”sanna” (true), ”falska” (false) eller ”blandade” (mixed or undetermined). Den handlar därmed inte om ”falska” eller ”sanna” nyheter generellt. För det tredje tillämpar de en väldigt speciell definition av nyheter, där de definierar ”en nyhet” som ”any story or claim with an assertion in it”. Deras definition har därför mycket lite med traditionella nyheter att göra.

Detta ska inte tolkas som kritik mot studien som sådan eller mot dem som står bakom den: varje studie kräver sina avgränsningar och definitioner. Däremot är det viktigt att inte dra mer långtgående slutsatser än vad studierna tillåter. Min egen bedömning är att det inte råder mycket tvivel om att mängden missvisande och falsk information har ökat på digitala och sociala medier och att spridningsmönster påverkas av många andra faktorer än hur tillförlitlig informationen är. Dit hör inte minst i vilken grad påståendena bekräftar de åsikter och verklighetsuppfattningar som människor redan har. Baserat på den aktuella studien bedömer jag också att påståenden som (amerikanska) faktagranskande organisationer har klassificerat som falska på Twitter sprids snabbare och når fler än påståenden som de har klassificerat som sanna.

Om det innebär att ”falska nyheter” generellt sprids snabbare och når fler, och om samma mönster återfinns i Sverige och andra icke-engelskspråkiga länder, måste dock betraktas som öppna frågor. Åtminstone besvaras de inte av den aktuella studien.

* * *

PS. Se även ”We need to get better av covering studies about fake news”, skriven av Alexios Mantzarlis, som jag upptäckte efter att jag skrivit inlägget ovan (tack Ulrika Hedman för att du gjorde mig uppmärksam på det). DS.

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Det här inlägget postades i Aktuellt, Internet & sociala medier och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s