Fakta eller fiktion när medierna rapporterar om opinionsmätningar

NamnlöstFör snart åtta år – inför riksdagsvalet 2010 – sedan skrev jag en artikel på DN Debatt med den tillspetsade rubriken Opinionsjournalistikens sju dödssynder. En av dessa handlade om att inte förstå betydelsen av felmarginaler och statistiskt säkerställda förändringar, vilket leder till att ”medierna slår upp nya opinionsmätningar och resonerar kring förändringar trots att de inte är statistiskt säkerställda” och trots att det därmed inte går att säga att någon förändring faktiskt har skett.

Men hur vanligt är det egentligen att svenska medier rapporterar som om det har skett förändringar i opinionen trots att det förändringarna ligger inom felmarginalen, och hur hanterar de statistiska osäkerheter när de rapporterar om partisympatiundersökningar? Detta undersöker jag och Per Oleskog Tryggvason i artikeln Fact or fiction? Investigating the quality of opinion poll coverage and its antecedents”, publicerad i Journalism Studies. Artikeln bygger på en analys av samtliga huvudartiklar där Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen redovisar sina regelbundna partisympatiundersökningar under 2010-2011 samt under 2014-2015.

För att kort sammanfatta resultaten visar de bland annat att tidningarna i 44 procent av de undersökta fallen ger undermålig eller felaktig information, och att den vanligaste typen av fel är att man rapporterar om förändringar som inte är signifikanta utan att nämna något om statistisk osäkerhet.

Utifrån detta finns det goda skäl att vara källkritisk när man tar del av rapporteringen om nya partisympatiundersökningar – och för medierna att förbättra kvaliteten på den egna rapporteringen om partisympatiundersökningar. Det gäller inte minst ett valår som detta och med tanke på att opinionsmätningar inte bara speglar opinionen – de bidrar också till att forma den. Ytterst är journalistikens syfte att tillhandahålla sådan information som människor behöver för att fritt och självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor, och då är ett grundkrav att den information som förmedlas är verifierad och korrekt. När journalister väljer att skapa nyheter baserat uppgifter som mycket väl kan vara osanna – vilket det handlar om när en förändring inte är statistiskt säkerställd – utan att poängtera att förändringen är så pass liten att den kan uppstå av slump brister journalistiken vad gäller kraven på såväl korrekthet som källkritik och transparens. Då handlar det inte om att rapportera om fakta. Då handlar det om att rapportera om något som mycket väl kan vara fiktion.

För den som vill läsa mer finns hela artikeln på Journalism Studies hemsida. I slutet av förra året skrev vi också en sammanfattande artikel i Statistikfrämjandets tidning Qvintensen som går att läsa på deras hemsida.

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Det här inlägget postades i Aktuellt, Medier & journalistik, Nya publikationer, Opinionsbildning, Opinionsmätningar och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s