Inom forskning kring hur medieanvändning påverkar det politiska deltagandet är det i särklass vanligaste tillvägagångssättet att undersöka sambanden mellan människors användning av olika medier och deras politiska deltagande. Mindre vanliga är studier av hur människor kombinerar användningen av olika typer av medier och hur deras samlade mediediet påverkar det politiska deltagandet. Detta trots att det som i slutändan har störst betydelse troligen är människors samlade medieanvändning.

Den nya artikeln The Mix of Media Use Matters: Investigating the Effects of Individual News Repertoires on Offline and Online Political Participation – skriven tillsammans med Kajsa Falasca (Mittuniversitetet) och Sanne Kruikemeier (University of Amsterdam) – syftar mot den bakgrunden till att undersöka hur människor kombinerar användningen av olika medier och hur deras individuella mediedieter (news repertoires) påverkar deras politiska deltagande. Artikeln är publicerad i Political Communication, och bygger på en panelundersökning som genomfördes i Sverige inför valet 2014.

Bland annat visar resultaten att det går att identifiera fem olika mediedieter eller news repertories, vilka vi benämner som minimalists, public news consumers, local news consumers, social media consumers och popular online news consumers. Minimalists utgör den största gruppen (cirka 39 procent), och utmärks av att de som ingår i den i liten grad följer nyheterna i olika medier. Den näst största gruppen utgörs av local news consumers (cirka 31 procent), och den utmärks bland annat av att de som ingår i den läser tidningar på papper och följer nyhetsprogrammen på TV och radio i högre grad än genomsnittet. Den minst vanliga gruppen är public news consumers (4,5 procent). De som ingår i den utmärks av att de framförallt tar del av public service-nyheter samtidigt som de tar del av såväl lokaltidningar på papper som nationella morgontidningar. Popular online news consumers – som utmärks av att de följer en blandning av nyhetsmedier online – utgör cirka 7 procent. Den sista gruppen är social media consumers, och de som ingår i den kännetecknas av att i högre grad än andra följa nyheter via sociala medier. Den gruppen utgör cirka 18 procent.

När det gäller effekterna på politiskt deltagande visar studien lite olika resultat beroende av om den beroende variabeln är offline eller online politiskt deltagande, men ett tydligt mönster är att det återkommande finns ett positivt samband mellan att ingå i gruppen social media consumers och politiskt deltagande. I slutsatserna konstaterar vi därför:

Turning to the effects of different news repertoires on political participation, among the important findings is the positive relationship between a social media news repertoire and both offline and online participation. This result is noteworthy considering that we controlled for previous participation as well as for political interest. This finding suggests that social media has the potential to increase political participation.

För den som är intresserad av att läsa artikeln i dess helhet går den att ladda ner via tidskriftens hemsida. Det går också bra att mejla mig (jesper@jesperstromback.com) om man vill läsa artikeln men saknar tillgång till någon av de databaser där tidskriften ingår.