Nu har det senaste numret av International Journal of Public Opinion Research publicerats. I det medverkar jag själv, Monika Djerf-Pierre och Adam Shehata med en artikel om det förändrade medielandskapet och hur det har påverkat mediekonsumtionen och sambandet mellan nyhetsanvändning och politiskt intresse. Titeln på artikeln är The Dynamics of Political Interest and News Media Consumption: A Longitudinal Analysis.

Redan i juni förra året publicerades artikeln som en så kallad ”early access”, men det är först nu den finns i tryck. Bland annat visar resultaten att sambandet mellan politiskt intresse och hur mycket man konsumerar nyhetsmedier har blivit starkare över tid, samt att två grupper över tid ökar i storlek. Det handlar dels om nyhetssökarna, de som är storkonsumenter av nyhetsmedier, dels om nyhetsundvikarna, de som sällan eller aldrig tar del av nyhetsmedier. Andelen nyhetssökare har ökat från cirka 11 procent till knappt 18 procent, medan andelen nyhetsundvikare har ökat från 6 till 15 procent.

För demokratin kan den ökade polariseringen mellan nyhetssökare och nyhetsundvikare innebära stora utmaningar. Inte minst är risken för ökade kunskapsklyftor och deltagarklyftor överhängande. Det skulle i sin tur innebära en betydande utmaning för den politiska jämlikheten mellan olika grupper. Att nyhetskonsumtionen allt mer skiljer sig åt innebär också att människor i ökande utsträckning formar olika bilder av eller uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det kan i sin tur innebära betydande utmaningar för den sociala sammanhållningen, vilket Framtidskommissionen också lyfte fram.

Det finns därför många skäl att fortsätta undersöka – och diskutera – vad medielandskapets förändringar innebär för demokratin.