Läsning om election campaigns, political marketing och political public relations

Nu har jag börjat min undervisning vid University of Zürich, där jag under resten av hösten kommer att hålla i två masterkurser. Den ena av dem handlar om Strategic Political Communication and Political Public Relations. Det är en seminariebaserad kurs, där en del av undervisningen handlar om att studenterna själva ska söka kompletterande litteratur. På den kursen är den obligatoriska kurslitteraturen därför begränsad. För de som är intresserade av strategisk politisk kommunikation och public relations i politiska kontexter kanske litteraturen ändå kan vara av intresse. De böcker och artiklar som ingår på den kursen är:

– Botan, C. H., & Hazleton, V. (Eds.) (2006). Public Relations Theory II. Mahwah: Lawrence Erlbaum.

– Harmel, R., & Janda, K. (1994). An Integrated Theory of Party Goals and Party Change. Journal of Theoretical Politics 6(3), 259-287.

– Manheim, J. B. (2011). Strategy in Information and Influence Campaigns. How Policy Advocates, Social Movements, Insurgent Groups, Corporations, Governments and Others Get What They Want. New York: Routledge.

– Sjoblom, G. (1968). The Study of Party Propaganda. Scandinavian Political Studies 3, 15-46.

– Strömbäck, J., & Kiousis, S. (Eds.) (2011), Political Public Relations. Principles and Applications. New York: Routledge.

– Strömbäck, J., Mitrook M., & Kiousis, S. (2010). Bridging Schools of Thought: Applications of Public Relations Theory to Political Marketing. Journal of Political Marketing, 9(1), 73-92.

Den andra kursen heter Election Campaigning and Political Marketing och är mer traditionell i den meningen att den bygger på föreläsningar och en på förhand fastställd kurslitteratur. De böcker och artiklar som ingår i den kursen är:

– De Vreese, Claes H. (2010). Campaign Communication and Media. In LeDuc, Lawrence, Niemi, Richard G., & Norris, Pippa (Eds.), Comparing Democracies 3. Elections and Voting in the 21st Century. London: Sage.

– Gibson, Rachel & Römmele, Andrea (2001). Changing Campaign Communications: A Party-Centered Theory of Professionalized Campaigning. Harvard International Journal of Press/Politics 6(4), 31-43.

– Harmel, Robert & Janda, Kenneth (1994). An Integrated Theory of Party Goals and Party Change. Journal of Theoretical Politics 6(3), 259-287.

– Henneberg, Stephan C. (2004). The Views of an Advocatus Dei: Political Marketing and Its Critics. Journal of Public Affairs 4(3), 225-243.

– Henneberg, Stephan C., Scammell, Margaret & O’Shaughnessy, Nicholas J. (2009). Political Marketing Management and Theories of Democracy. Marketing Theory 9(2), 165-188.

– Hillygus, D. Sunshine & Shields, Todd G. (2008). The Persuadable Voter. Wedge Issues in Presidential Campaigns. Princeton: Princeton University Press.

– Johnson, Dennis W. (2011). Campaigning in the Twenty-First Century. A Whole New Ballgame? New York: Routledge.

– Lees-Marshment, Jennifer (2001). The Marriage of Politics and Marketing. Political Studies 49(4), 692-713.

– Lees-Marshment, Jennifer, Rudd, Chris & Strömbäck, Jesper (2010). Global Political Marketing: Analysis and Conclusions. In Lees-Marshment, Jennifer, Strömbäck, Jesper & Rudd, Chris (Eds.), Global Political Marketing (pp. 278-297). London: Routledge.

– Lilleker, Darren G. (2005). The Impact of Political Marketing on Internal Party Democracy. Parliamentary Affairs 58(3), 570-584.

– Lilleker, Darren G., & Negrine, Ralph (2002). Professionalization: Of What, Since When? By Whom? Harvard International Journal of Press/Politics 7(4), 98-103.

– Lock, Andrew & Harris, Phil (1996). Political Marketing – vive la difference! European Journal of Marketing 30(10/11), 14-24.

– Negrine, Ralph (2008). The Transformation of Political Communication. Continuities and Changes in Media and Politics. Basingstoke: Palgrave.

– Plasser, Fritz (2009). Political Consulting Worldwide. In Johnson, Dennis W. (Ed.), Routledge Handbook of Political Management (pp. 24-41). New York: Routledge.

– Plasser, Fritz & Plasser, Gunda (2002). Global Political Campaigning. Westport: Praeger.

– Shama, Avraham (1976). The Marketing of Political Candidates. Journal of the Academy of Marketing Science 4(4), 764-777.

– Sjoblom, Gunnar (1968). The Study of Party Propaganda. Scandinavian Political Studies 3, 15-46.

– Strömbäck, Jesper (2007). Political Marketing and Professionalized Campaigning: A Conceptual Analysis. Journal of Political Marketing 6(2/3), 49-67.

– Strömbäck, Jesper (2010). A Framework for Comparing Political Market-Orientation. In Lees-Marshment, Jennifer, Strömbäck, Jesper & Rudd, Chris (Eds.), Global Political

Marketing (pp. 16-33). London: Routledge.

Än så länge har jag bara hållit några föreläsningar, men jag har haft stor frihet att utforma kurserna, och det känns både kul och stimulerande att träffa studenterna och diskutera olika frågor relaterade till den strategiska politiska kommunikationen med dem. Det ser därför bli en fortsatt mycket intressant höst.

 

 

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Det här inlägget postades i Strategisk kommunikation och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s