Under de senaste decennierna har medielandskapen världen genomgått flera omvälvande förändringar, där den minsta gemensamma nämnaren har varit ett ständigt ökande medieutbud. Redan på 1970-talet skrev den norske sociologen Gudmund Hernes om att det fanns ett överskott på information och underskott på uppmärksamhet, och det var före avregleringen av etermedierna och före Internets framväxt och genombrott. Sedan dess har obalansen mellan utbudet på information och tillgången till människors uppmärksamhet bara ökat.
Ju större medieutbudet är, desto mer selektiva måste vi vara när det gäller vilken information vi exponerar oss för, uppmärksammar, och lägger på minnet. Dessa selektivitetsprocesser påverkar samtidigt våra verklighetsuppfattningar likväl som våra åsikter och i förlängningen våra handlingar. Medieutvecklingen har därför bidragit till ett förnyat forskarintresse kring den selektiva informationsinhämtningen och informationsbearbetningen, samt dess konsekvenser för medierna, politiken och demokratin.
Det senaste bidraget i litteraturen kring den selektiva exponeringen och uppmärksamheten samt dess konsekvenser kommer från Natalie Jomini Stroud, som precis har publicerat den mycket läsvärda boken Niche News. The Politics of News Choice (Oxford University Press, 2011). Skriven i ett amerikanskt sammanhang fokuserar boken framförallt på betydelsen av partisan selectivity, det vill säga att människor väljer nyhetsmedier utifrån partipolitiska värderingar och åsikter. Tre frågor står i fokus för hennes undersökningar:
(1) To what extent do citizens’ political beliefs guide their news selection?
(2) What leads people to select news on the basis of their political beliefs?
(3) What are the consequenes of partisan selective exposure?
På en mycket övergripande nivå visar resultaten att partipolitiska åsikter och värderingar, för en växande grupp amerikaner, faktiskt har betydelse för vilka medier de tar del av. I kombination med en ökad politisering av medier som Fox News och MSNBC leder detta till självförstärkande spiraler, där fler amerikaner tar del av olika medier, vilket leder till att deras verklighetsuppfattningar skiljer sig allt mer åt, vilket leder till ökad polarisering, vilket leder till ökat politiskt deltagande bland de som har de starkaste och mest engagerade åsikterna, vilket hänger samman med (ökad) partipolitisk selektivitet…
Medieutvecklingen hänger därmed nära samman med den ökade polariseringen av amerikansk politik under de senaste 10-15 åren, vilken på många sätt har förlamat USAs förmåga att fatta svåra men långsiktigt viktiga beslut. Det visar inte minst sommarens debatt kring höjningen av skuldtaket, vilken bidrog till att USAs kreditvärdighet sänktes vilket i sin tur triggade en ny nedgång i ekonomin. Även Tea Party-rörelsens framväxt hänger nära samman med medieutvecklingen och kombinationen av partipolitiserade medier och partipolitiserad mediekonsumtion.
Oavsett de politiska konsekvenserna, som även beror på många andra faktorer som varierar mellan länder, tvingar det växande medieutbudet fram en ökad selektivitet när det gäller vilken information vi exponerar oss för och uppmärksammar. Därmed har det blivit allt viktigare att förstå hur olika selektivitetsprocesser fungerar.
I det perspektivet är Niche News mycket välkommen. Genomgående är den mycket välskriven samtidigt som den bygger på gedigen forskning. Den bör därför vara av intresse inte bara för dem som intresserar sig för hur just politiska åsikter och värderingar påverkar vilken information vi exponerar oss för och uppmärksammar, utan också för dem som på en mer generell nivå intresserar sig för hur olika selektivitetsprocesser fungerar.