Alliansen gynnas av mediernas bevakning

Igår blev jag intervjuad av Dagens Industri om mediernas bevakning av årets valrörelse, och om frågan ifall endera alliansen eller de rödgröna gynnas eller missgynnas av valbevakningen. I all korthet gick mitt svar ut på att socialdemokraterna har missgynnats och att alliansen har gynnats av valbevakningen inför årets val, men inte – och det är viktigt – av partipolitiska skäl. Vad det handlar om istället är medielogiken och mediernas sökande efter starka berättelser som kan fånga människors uppmärksamhet. I det sammanhanget älskar medierna berättelser med vinnare och förlorare, och den här gången har det missgynnat socialdemokraterna. Ett annat val kan det – kommer det med all sannolikhet – vara något annat parti som missgynnas.

För den som är intresserad av att läsa mer finns hela artikeln här.

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Det här inlägget postades i Svensk politik och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Alliansen gynnas av mediernas bevakning

  1. vad kul att se att du fortfarande är lika aktiv =)

    maddi

  2. Göran Carlsson skriver:

    Håller med om att granskande journalister inte gör sitt jobb.
    Men det kan även bero på vilka order dom får.
    Jag ”tror” att ägarna styr en hel del av vad som skall granskas och vilket resultat som skall komma fram.
    Det är mina konspiratoriska tankar.

    • jesperstromback skriver:

      Tack för din kommentar! Vad gäller ägarnas roll finns det emellertid ingen forskning som stödjer tanken att de försöker styra nyhetsjournalistiken utifrån partipolitiska preferenser. Jag har skrivit om detta tidigare i inlägget ”Vänstervridna journalister och högervridna medier”, och som jag lyfter fram där har både de som står till höger och de som står till vänster fel när de ”anklagar” journalister alternativt ägare för att påverka journalistiken i en viss partipolitisk riktning. Därmed inte sagt att vare sig enskilda journalister eller ägare saknar betydelse i en mängd andra avseenden, men inte när det gäller huruvida journalistiken gynnar partier till vänster eller höger.

  3. Mats Engström skriver:

    Saknar fortfarande ditt svar på frågan om inte tongivande journalisters egna livsvillkor påverkar vilka ämnen som får stor plats i valbevakningen, och om inte detta i så fall missgynnar partier som (S) och (V).

    Skulle också vara intressant att veta om du inte ser några svårigheter med att använda Kent Asps med fleras långa mätserier utan att värdera det mot stora förändringar i medielandskapet under 2000-talet.

    • jesperstromback skriver:

      Hej Mats,

      Tack för din kommentar, och ursäkta att jag inte har svarat tidigare. När det gäller din fråga om ifall journalisternas egna livsvillkor påverkar vilka ämnen som får stor plats i valbevakningen är nog det enkla svaret att vi inte vet säkert. För att kunna undersöka det skulle man behöva länka enskilda journalisters livsvillkor till hur de rapporterar om politik, och några sådana undersökningar har inte gjorts. De skulle också vara svåra att genomföra. Om man ser till forskningslitteraturen generellt – både den svenska och den internationella – tyder dock det mesta på att det som är avgörande är medielogiken och de journalistiska nyhetsvärderingarna, inte faktorer kopplade till enskilda journalister. Det förhindrar inte att det kan finnas undantag, men det faktum att valrapporteringen (ämnen, vinklar) är relativt likartad i olika medier och i artiklar och inslag producerade av olika journalister är en stark indikation på detta.

      När det gäller din andra fråga ser jag egentligen inga svårigheter med att använda Kent Asps långa mätserier. Du har visserligen helt rätt i att medielandskapet har förändrats radikalt under de senaste decennierna, men styrkan med långa mätserier är att de gör det möjligt att studera förändringar över tid och – inte minst – att bedöma vad som är unikt för specifika valrörelser respektive vad som är generella mönster. Visst är det så att vissa partier gynnas respektive missgynnas i enskilda valrörelser, men det är något helt annat än att det skulle finnas ett systematiskt mönster enligt vilket vissa alltid gynnas eller missgynnas.

      • Mats Engström skriver:

        Tack för ditt svar. Möjligen kunde det då vara en spännande forskningsuppgift att studera sambandet mellan 50-100 tongivande journalister/mediechefers livsvillkor och vilka frågor de främst uppmärksammar. Intresset för RUT och fastighetsskatten i denna valrörelse jämfört med ointreset för uppväxtvillkoren i miljonprogrammet kunde vara ett exempel.

  4. Ping: Vetenskapligt konstaterat: Expressen driver politik på nyhetsplats | Kulturbloggen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s