Valkampen hårdnar

När Demoskop för några veckor sedan presenterade en opinionsundersökning som visade att den borgerliga alliansen leder över de rödgröna var jag skeptisk, eftersom resultaten avvek för mycket från andra opinionsundersökningar. Nu har det emellertid kommit flera andra opinionsundersökningar som visar att skillnaden mellan blocken har minskat, även om de rödgröna fortfarande leder. Det mesta tyder därför på att valkampen kommer att bli mycket jämn och att valutgången är osäkrare än vad den verkade vara tidigare.

Vad detta bland annat innebär är att valkampanjerna får ökad betydelse, både för de enskilda partierna och för regeringsalternativen. Trots att många statsvetare är skeptiska mot valkampanjernas effekter – vilket framförallt följer av att få undersökningar är designade för att fånga kampanjeffekter – kan valkampanjerna och den strategiska politiska kommunikationen bli avgörande.

Frågan mot den bakgrunden är vilket eller vilka partier och vilket regeringsalternativ som kommer att kommunicera effektivast under de månader som är kvar till valet. Vad den frågan i sin tur handlar om är vilket eller vilka partier som är bäst på att formulera och kommunicera ett tydligt svar på följande frågor:

* Vad står partiet x för?

* Vad handlar valet om för partiet x?

* Vad vill partiet x om det vinner valet eller för ökat inflytande efter valet?

Om människor inte har ett bra svar på de frågorna finns det inte särskilt starka skäl att rösta på partiet, och det gäller särskilt de rörliga och osäkra väljare som saknar partiidentifikation och inte känner sig naturligt hemma hos något av partierna. På samma sätt kan regeringsfrågan avgöras av vilket regeringsalternativ som är bäst på att formulera och och kommunicera ett tydligt svar på frågorna:

* Vad står alliansen/de rödgröna för?

* Vad handlar valet enligt alliansen/de rödgröna om?

* Vad vill alliansen/de rödgröna göra med makten om de vinner valet?

Än så länge tycker jag varken alliansen eller de rödgröna har formulerat och kommunicerat tydliga svar på den här typen av frågor, men ju förr de lyckas med detta, desto större är förutsättningarna för framgång. Samtidigt är det en utmaning för partierna att formulera tydliga svar på dessa frågor utan att underminera det egna regeringsalternativet. Det har inte minst miljöpartiets kongress visat, där man antog ett flertal krav som inte stämmer överens med eller direkt strider mot socialdemokraternas och/eller vänsterpartiets politik. Ju bättre miljöpartiet är på att formulera tydliga svar på den egna politiken, desto mer riskerar de att underminera de rödgröna som regeringsalternativ, men om de inte formulerar tydliga svar om den egna politiken finns det färre skäl för människor att rösta på just dem.

Det ska bli intressant att se hur de hanterar den balansgången. 2006 lyckades de borgerliga partierna mycket bra med att balansera de egna partiernas och alliansens sammanhållna politik, men det är osäkert om de kommer lyckas lika bra 2010, och ännu mer osäkert om de rödgröna kommer att lyckas med den balansgången.

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Det här inlägget postades i Svensk politik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s