Tidigare i somras publicerade jag ett kapitel i den årliga SOM-antologin som handlar om förekomsten av en konspiratorisk läggning bland svenskarna och om olika faktorer som har samband med en konspiratorisk läggning. Parallellt har jag tillsammans med Elena Broda, Salma Bouchafra, Sofia Johansson, Gregor Rettenegger och Elina Lindgren arbetat med en liknande studie, fast baserad på en panelundersökning som genomförs inom ramen för det pågående forskningsprogrammet Knowledge Resistance: Causes, Consequences, Cures.

Titeln på artikeln, som nu har publicerats i European Journal of Communication, är Conspiracy thinking and the role of media use: Exploring the antecedents of conspiratorial predispositions. I den undersöker vi sambandet mellan en rad olika bakgrundsfaktorer och konspiratorisk läggning, med särskilt fokus på vilka samband som finns mellan människors medieanvändning och hur stark konspiratorisk läggning de har. Bland annat visar resultaten att det finns positiva samband mellan att luta åt höger ideologiskt och ideologisk extremism å ena sidan och konspiratorisk läggning å den andra. Även med hänsyn till det finns det ett relativt svagt samband med användning av sociala medier och ett starkt samband med användning av högeralternativa medier. Däremot finns det inget samband med användning av vänsteralternativa medier.

Med andra ord: de som använder högeralternativa medier har en starkare konspiratorisk läggning, även efter kontroll för ideologisk lutning och ideologisk extremism. Precis som när det gäller studien baserad på SOM-undersökningen är det dock oklart vad som är hönan respektive ägget. Handlar det om att användningen av högeralternativa medier förstärker en konspiratorisk läggning, eller handlar det om att människor med en konspiratorisk läggning söker sig till högeralternativa medier? Eller är sambanden ömsesidigt förstärkande? Detta planerar jag att undersöka närmare under de närmaste månaderna.