Under det senaste decennierna har konspirationsteorier blivit allt mer framträdande och problematiska. Två tydliga exempel är konspirationsteorierna om att det senaste amerikanska presidentvalet var riggat och den uppsjö konspirationsteorier som florerade kring coronapandemin. En viktig förklaring är de sociala och digitala medierna. De har gjort det enklare att sprida information om konspirationsteorier, och för de som tror på konspirationsteorier att hitta information som stödjer dem och likasinnade.

Att exponeras för information om konspirationsteorier är dock inte detsamma som att tro på dem. Tvärtom visar forskning att en viktig förklaring till varför vissa tror på specifika konspirationsteorier är att de har en starkare konspiratorisk läggning. Med det avses en starkare generell benägenhet att tro på konspirationsteorier.

Men vad utmärker de svenskar som har en starkare konspiratorisk läggning? Det är ämnet för ett nytt bokkapitel baserat på den senaste SOM-undersökningen, som jag också skriver om i en krönika i dagens Borås Tidning. Bokkapitlet är publicerat i den senaste SOM-antologin med titeln Du sköra nya värld, och har titeln Konspiratorisk läggning hos svenska folket. Av tabellen nedan framgår hur konspiratorisk läggning mäts, medelvärde plus andel som instämmer i respektive påstående.

Som framgår varierar det hur stor andel som instämmer i respektive påstående, men det är uppenbart att en betydande minoritet av svenskarna instämmer även i mer skarpt formulerade påståenden som att det finns hemliga organisationer som stor påverkan på politiska beslut och att händelser som till synes saknar samband ofta beror på hemliga aktiviteter.

För att undersöka sambanden mellan en konspiratorisk läggning och olika bakgrundsfaktorer skapade jag ett index utifrån påståendena ovan. De faktorer som ingår i analyserna är kön, ålder, utbildningsnivå, årsinkomst, vilken typ av ort man bor på, politiskt intresse, mellanmänsklig tillit, ideologiskt vänster-höger placering, partisympati, nöjdhet med demokratin samt medieanvändning.

För att göra en lång historia kort visar resultaten att en konspiratorisk läggning är starkare bland lågutbildade än bland högutbildade, politiskt ointresserade jämfört med mycket politisk intresserade, de med låg mellanmänsklig tillit jämfört med de som har en hög mellanmänsklig tillit, och bland de som är mycket missnöjda med hur demokratin fungerar. De visar också att en konspiratorisk läggning är starkare bland sympatisörer till SD och KD samt bland de som är högfrekventa användare av sociala medier och högeralternativa medier som Fria Tider och Nyheter idag. Detta gäller även efter kontroll för ideologiskt vänster-högerplacering, som inte har något signifikant samband med konspiratorisk läggning.

Med andra ord: de som sympatiserar med KD och SD och är högfrekventa användare av högeralternativa och i viss mån sociala medier har en starkare konspiratorisk läggning, och är därmed mer benägna att tro på specifika konspirationsteorier, än andra. Samtidigt kan man fråga sig vad som är hönan och ägget, inte minst när det gäller medieanvändningen. Det kan vara så att de med en starkare konspiratorisk läggning väljer att använda sig mer av högeralternativa medier (en selektionseffekt), och att användningen av dessa stärker den konspiratoriska läggningen (en medieeffekt) – eller både och. Detta är något jag planerar att undersöka närmare i kommande studier.