Under det senaste decenniet har påståenden om att Sverige skulle vara ett land i förfall, i djup kris, ett land som är förstört eller hotat av kollaps, varit återkommande i debatten. Påståendena kan komma från mer eller mindre vanliga medborgare och aktivister som debatterar i sociala och digitala medier, men ofta kommer de från etablerade politiker och debattörer och av alternativa medier som drivs av sina agendor. Frågan är dock om det stämmer?

Ett sätt att besvara frågan är genom att jämföra situationen i Sverige med situationen i andra länder. Fördelen med det är att undvika subjektiva bedömningar. Dessutom finns det en rad olika internationella index och rankingar där situationen i olika länder jämförs på ett systematiskt sätt, och som tas fram och publiceras av etablerade organisationer som är oberoende av den svenska debatten.

I den nya rapporten Mellan myt och mätning – Sverige i en internationell jämförelse (Futurion) jämför jag därför hur Sverige rankas i totalt 43 internationella rankingar. Det är den tredje rapporten på det temat, efter Mellan skönmålning och svartmålning – Sverige i en internationell jämförelse (2017) och Bortom kampen om verklighetsbilden – Sverige i en internationell jämförelse (2022). Liksom tidigare handlar dessa rankingar om allt från allt från demokrati och mänskliga fri- och rättigheter, mänsklig utveckling, jämställdhet och social rättvisa till ekonomi, konkurrenskraft och företagande, ekologisk och socialt hållbar utveckling samt välmående och bidrag till världen. Nytt för den här studien är att jag även jämför hur Sveriges position har förändrats sedan den senaste rapporten.

Resultatet är liksom tidigare entydigt, och visar att Sverige återkommande rankas som ett av världens främsta länder. I tre index rankas Sverige på första plats, i 23 index som ett av de fem bästa länderna, och i 34 index som ett av de tio bästa länderna. Samtidigt finns det varningstecken: sedan den förra rapporten (2022) har Sverige tappat i placering i 18 rankingar och ökat i 12.

Med andra ord: även om Sverige fortfarande rankas som ett av världens främsta länder har vi tappat något i jämförelse med andra länder. Mest tappar vi i KidsRights Index, Global Peace Index och Economic Freedom of the World. Med tanke på förslag om att sätta 13-åringar i fängelse, Sveriges ökade fossila utsläpp och en allt mer repressiv politik gentemot invandrade talar mycket även för att Sverige riskerar att tappa mer under de kommande åren. Tills vidare är dock Sverige ett av världens främsta länder, och att påstå att Sverige skulle vara förstört, ett land i kris eller förfall eller – för att citera Elon Musk – ”döende” bör därför ses som desinformation.

För att Sverige ska behålla sin position, men också lösa de faktiska problem och utmaningar som Sverige har, är det centralt att både den politiska debatten och det politiska beslutsfattandet i högre grad bygger på fakta och evidens. Det är också en förutsättning för att demokratin ska fungera. Här ligger ett stort ansvar på partierna och politikerna: det är i slutändan de som i hög grad sätter ramarna för den politiska debatten och dess tonläge.

Om rapporten och vikten av att debatten och det politiska beslutsfattandet bygger på fakta och evidens skrev jag och Ann-Theresé Enarsson, VD för Futurion, även i en artikel på DN Debatt i tisdags. I den konstaterar vi avslutningsvis:

För att Sverige ska fortsätta vara ett av världens främsta länder och kunna förbättra den position där vi tappat är det viktigt att debatten och politiken utgår från evidens och fakta. Det gäller både analysen av verkliga problem och deras orsaker, och arbetet med att identifiera lösningar på problem som faktiskt finns – inte problem som överdrivs eller konstrueras i debatten.

För den som vill läsa hela rapporten går den att ladda ner här.