Lästa böcker i juli

En av många fördelar med sommaren är att man hinner läsa mer än annars, och kanske hinner med att läsa lite annat än bara facklitteratur. Den här sommaren är inget undantag från tidigare år. Förutom att läsa olika nya böcker som har med jobbet att göra ägnade jag delar av sommaren åt att läsa gamla klassiker som jag först nu fått tag på och några skönlitterära böcker. Till och med en deckare blev det, för första gången på länge. De böcker jag läste i juli var:

– Jeffrey E. Cohen (2010). Going Local. Presidential Leadership in the Post-Broadcast Age. Cambridge University Press.

– Marcia Reiss (2007). New York – Then and Now. Thunder Bay Press.

– Bill Press (2010). Toxic Talk. How the Radical Right has Poisoned America’s Airwaves. Thomas Dunne Books.

– Eric Elmer Schattschneider (1942). Party Government. Holt, Rinehart and Winston.

– David H. Weaver, Doris A. Graber & Maxwell McCombs (1981). Media Agenda-Setting in a Presidential Election. Issues, Images, and Interest. Praeger.

– Steven Lukes (2005). Power. A Radical View. Andra upplagan. Palgrave Macmillan.

– Mats Johansson & Peter Malmsten (2009). Om kommunikation. En introduktion till kommunikationssamhället. Natur & Kultur.

– Brandon Rottinghaus (2010). The Provisional Pulpit. Modern Presidential Leadership of Public Opinion. Texas A&M University Press.

– Brit Stakston (red) (2010). Politik 2.0. Konsten att använda sociala medier. Beijbom Books.

– Larry Bartels (2008). Unequal Democracy. The Political Economy of the New Gilded Age. Princeton University Press.

– Michael Connelly (2006). Räven. Norstedts.

– Diana Janse (2010). En del av mitt hjärta lämnar jag kvar. Alfabeta.

Bland dessa böcker finns det både höjdare och besvikelser. Den största besvikelsen var Brit Stakstons bok Politik 2.0, som jag inte tycker gav mycket nytt. Månadens absolut bästa bok – och ett kommande boktips – var Larry Bartels’ Unequal Democracy, en av de bästa och viktigaste böckerna jag läst på länge. Men mer om den någon annan dag. Jag tycker också att Diana Janse’s En del av mitt hjärta lämnar jag kvar, som handlar om två år då hon som tjänsteman på UD var placerad i Afghanistan, var mycket välskriven, läs- och tankvärd.

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Detta inlägg publicerades i Mer personligt och märktes , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s