Ny tidskriftsartikel om klass och nyhetsmedieanvändning

rising inequalitiesI det senaste numret av European Journal of Communication medverkar jag med två samförfattade artiklar. Den ena av dem skrev jag om förra veckan. Den andra är skriven tillsammans med Annika Bergström och Sofia Arkhede, och har titeln Towards rising inequalities in newspaper and television news consumption? A longitudinal analysis, 2000–2016.

Utgångspunkten för studien är att övergången till ett mediesamhälle präglat av ett större medieutbud än någonsin har väckt farhågor om växande ojämlikheter vad gäller människors nyhetsmedieanvändning. Givet den forskning som visar att det finns samband mellan människors nyhetsmedieanvändning, deras politiska intresse och deras kunskaper om politik och samhälle så riskerar ökad ojämlikhet vad gäller människors nyhetsmedieanvändning resultera i ökad politisk ojämlikhet. Det gäller inte minst med tanke på att forskning även visar att det finns samband mellan socioekonomiska ojämlikheter och politisk ojämlikhet.

Samtidigt som tidigare forskning visar att det finns samband mellan klass och socioekonomiska faktorer å ena sidan och nyhetsmedieanvändning å den andra saknas det dock studier av om sambanden mellan klass och socioekonomiska faktorer och nyhetsmedieanvändning har förändrats över tid. Kort sagt: betyder socioekonomiska faktorer mer för människors nyhetsmedieanvändning nu än förr?

Studien bygger på data från de årliga SOM-undersökningarna och sträcker sig över perioden 2000–2016, och fokuserar på användningen av papperstidningar och TV-nyheter. Skälet till att vi fokuserar på just dessa medier handlar om tillgången till data som är jämförbara över tid.

För att kort sammanfatta resultaten visar de att socioekonomiska faktorer i vissa men inte andra avseenden betyder mer över tid för människors nyhetsmediekonsumtion. Mer specifikt visar de att socioekonomiska faktorer över tid betyder mer för att förklara läsningen av morgontidningar, men mindre för att förklara läsningen av kvällstidningar och tittandet på nyheter i SVT och TV4. Samtidigt visar resultaten också ett starkare samband mellan socioekonomiska faktorer och politiskt intresse över tid. Det har sin betydelse, eftersom andra studier (exempelvis den här) visar att politiskt intresse över tid har blivit viktigare för att förklara i vilken utsträckning människor använder sig av nyhetsmedier. För att citera från artikelns slutsatser:

The results, however, only lend mixed support for the notion that the impact of SES on using newspapers and television news has increased across time. More specifically, the results suggest that the impact of SES has increased for reading morning newspapers in print – but that it has decreased for reading tabloids in print and for watching commercial and public service TV news. At the same time, the results also show that the interaction between political interest and SES becomes stronger across time. This suggests that the (changing) impact of SES on news media use may be both direct and indirect, mediated by political interest.

Samtidigt som den här studien svarar på vissa frågor, lämnar den andra obesvarade och väcker nya. Inte minst centralt att studera vore i vilken grad som socioekonomiska faktorer hänger samman med användningen av digitala nyhetsmedier, vilka förändringar som sker över tid i det avseenden, samt i vilken grad användningen av digitala nyhetsmedier kompenserar för ickeanvändning av nyhetsmedier i deras traditionella format bland olika grupper i samhället.

I vilket fall, för den som vill ta del av hela studien så går den att ladda ner via tidskriftens hemsida, eller så kan man skicka ett mejl till mig: jesper@jesperstromback.com.

 

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Det här inlägget postades i Aktuellt, Nya publikationer och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s