Ny tidskriftsartikel om effekterna av populistisk politisk kommunikation

IJPP2018Att populismen är på frammarsch kan knappast ha undgått någon som följer den politiska utvecklingen i Sverige, Europa eller världen. Det handlar emellertid inte bara om att populistiska partier och kandidater – framförallt till höger – har vuxit sig starkare, utom också om att en populistisk politisk retorik har blivit vanligare. Den används inte bara av partier som allmänt anses vara populistiska, utan också av andra politiska partier, kandidater, rörelser och debattörer.

Faktum är att populism ytterst bör ses som en särskild form av kommunikation, vars kärna består av tre delar. Den första (a) är att man säger sig företräda och vill göra sig till tolk för ”folket” eller ”det vanliga folket”, den andra (b) kritik mot vad man kallar ”eliten”, ”etablissemanget” eller ”systemet”, och den tredje (c) exkludering av olika ut-grupper (out-groups). Med det avses grupper som inte anses tillhöra ”folket”, ”vi:et” i samhället, utan grupper som anses tillhöra ”dom”. Det kan exempelvis handlar om ”eliterna” eller grupper som invandrare eller minoriteter.

Dessa delar kan kombineras på olika sätt, vilket leder till att det går att identifiera olika typer av populism (se också Jagers & Walgrave, 2007; Aalberg, Esser, Reinemann, Strömbäck & de Vreese, 2017). Den första typen kan kallas tom populism, vilken innebär att man ofta refererar till ”folket”. Den andra typen kan kallas anti-etablissemangspopulism, vilken innebär att man kombinerar referenser till ”folket” med kritik mot ”etablissemanget” eller ”eliten”. Den tredje typen kan kallas exkluderande populism, vilken innebär att man kombinerar referenser till ”folket” med en retorik som exkluderar någon eller några ”ut-grupper”. Den fjärde formen kan kallas komplett populism, och den innebär att man kombinerar referenser till folket med kritik mot etablissemanget eller eliten och exkludering av någon eller några ut-grupper.

En central – men relativt sällan utforskad – aspekt av den populistiska politiska kommunikationen handlar om vilka effekter den har. I en artikel publicerad i International Journal of Press/Politics för en tid sedan undersöker vi detta, med fokus på vilka effekter olika former av populistisk kommunikation har på människors politiska engagemang. Artikeln bygger på experiment i sexton europeiska länder, varav Sverige är ett. Det ”problem” som står i fokus i experimenten är försvagad köpkraft för konsumenterna, och titeln på artikeln är Start Spreading the News: A Comparative Experiment on the Effects of Populist Communication on Political Engagement in Sixteen European Countries.

Ett av resultaten är att ”tom populism” inte tycks ha några effekter på människors engagemang, utan det krävs att den ”tomma populismen” kombineras med anti-elitism för att effekter ska uppstå. Däremot ökade inte utpekandet av ut-grupper som invandrare (högerpopulism) eller extremt rika (vänsterpopulism) deltagarnas politiska engagemang: utpekandet av invandrare minskade till och med – och i strid med en av studiens hypoteser – människors politiska engagemang.

Samtidigt fanns det vissa skillnader mellan länder, och både nivån på arbetslösheten och hur starka populistiska partier är i länderna visade sig ha betydelse för hur effektiv den populistiska politiska kommunikationen var i experimenten. För att ta ett exempel: ju högre arbetslösheten är i länderna i studien, desto starkare bidrog anti-elitism till att öka människors politiska deltagande och desto starkare var den de-mobiliserande effekten av att peka ut invandrare som en utgrupp som bidrar till problemet (försvagad köpkraft).

Detta är givetvis bara en studie av effekterna av populistisk politisk kommunikation, och många fler studier är nödvändiga för att öka våra kunskaper på området. Som en av de första studierna – och den enda som bygger på komparativa experiment i så många som sexton länder – representerar den dock en viktig byggsten, och förhoppningsvis ska den inspirera till mer forskning.

För den som är intresserad av att läsa hela artikeln går den att ladda ner via länk ovan, eller genom att skicka mig ett mejl (jesper@jesperstromback.com).

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Det här inlägget postades i Aktuellt, Nya publikationer, Politisk kommunikation och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s