Ny tidskriftsartikel om svensk väljarrörlighet

JEPOP 2018En av de mest betydelsefulla trenderna vad gäller väljarbeteende är den ökade väljarrörligheten. Enligt den senaste VALU ökade exempelvis andelen väljare som bytte parti från 25 procent mellan valen 1988–1991 till 40 procent mellan valen 2014–2018. Även väljarrörligheten under själva valrörelserna har ökat under de senaste decennierna, från 7 procent under valrörelsen 1968 till 17 procent under valrörelsen 2014.

Trots att det finns mycket forskning som visar att väljarörligheten mellan och under valrörelserna har ökat finns det (relativt sett) begränsat med forskning som undersöker olika typer av väljarrörlighet. Forskningen om vilken betydelse som väljarnas politiska kunskaper har för deras rörlighet har också kommit fram till olika resultat, vilket gör att våra kunskaper om betydelsen av politiska kunskaper för väljarrörligheten är begränsad.

Det är mot den bakgrunden Sabine Geers och jag i en ny tidskriftsartikel undersöker förekomsten av olika typer av väljarrörlighet och vilken betydelse väljarnas politiska kunskaper har i sammanhanget. Titeln på artikeln, publicerad i Journal of Elections, Public Opinion and Parties, är Patterns of Intra-Election Volatility: The Impact of Political Knowledge. Studien är baserad på en fyra-vågs panelundersökning som genomfördes under de sista fem månaderna före valet 2014.

I artikeln skiljer vi mellan fem typer av väljarrörlighet: förstärkning (att man uttrycker sympati för samma parti under hela valrörelsen), omvändning (att man byter parti under valrörelsen), krystallisering (att man går från att inte ha någon partipreferens till att skaffa sig en partipreferens under valrörelsen), vacklande (att man byter partipreferens flera gånger under valrörelsen eller flera gånger går från att inte ha någon partipreferens till att skaffa sig det), och alienering (att man inte någon gång uttrycker en partipreferens).

Bland annat visar resultaten att den största gruppen (58 procent) utgörs av dem som uttrycker sympati för samma parti under hela valrörelsen, medan den näst största gruppen (19 procent) utgörs av dem som vacklade mellan flera partier. Den tredje största gruppen (15 procent) utgörs av dem som bytte parti under valrörelsen.

Vad gäller betydelsen av politisk kunskap skiljer vi mellan politiska kunskaper inhämtade före valrörelsen (stored political knowledge) och politiska kunskaper inhämtade under valrörelsens gång (aquired political knowledge). Här visar resultaten att det som framförallt har betydelse är politiska kunskaper inhämtade under valrörelsens gång, vilket visar sig ha en positiv effekt på krystallisering.

För den som är intresserad av att läsa mer kan artikeln laddas ner via tidskriftens hemsida. Artikeln är Open Access, så det är fritt att ladda ner den.

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Det här inlägget postades i Aktuellt, Nya publikationer och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s