Ny rapport om svenskarnas attityder till invandring

Vilka attityder har svenskar till invandring? Skiljer sig attityderna beroende av vilka skäl människor har för att invandra till Sverige eller beroende av vilka delar av världen de som invandrar kommer ifrån? Hur förändrades attityderna till invandring under de turbulenta åren 2014–2016? Och påverkas människors attityder till invandring av vilka medier framsidaDelmi2018de använder sig av?

Detta är några av de frågor som står i centrum för en ny rapport som släpps idag. Rapporten har jag skrivit tillsammans med Nora Theorin, doktorand vid JMG, på uppdrag av Delegationen för migrationsstuder (Delmi). Titeln på rapporten är Attityder till invandring. En analys av förändringar och medieeffekter i Sverige 2014–2016.

Studien är unik på flera sätt. För det första bygger den på en panelstudie, vilka skiljer sig från traditionella enkätundersökningar genom att samma personer vid flera olika tillfällen får svara på olika frågor. Det gör det möjligt att studera förändringar bland samma grupp människor och på individnivå. Sådana studier är ovanliga inom forskning kring attityderna till invandring. För det andra undersöker vi attityderna inte bara till flyktinginvandring, utan också till invandring för att studera och arbeta och för att förenas med anhöriga. Vi undersöker också hur attityderna till invandring skiljer sig åt beroende av vilka regioner i världen de som invandrar kommer ifrån, och hur respondenterna upplever att invandring i olika avseenden påverkar Sverige. För det tredje genomfördes panelundersökningen under de turbulenta åren 2014–2016, då flera partier (inte minst S och M) gick från att förespråka en öppen och liberal flyktingpolitik till att förespråka ”andrum” och en mer restriktiv invandringar av flyktingar, och då Sverige gick från att ha en öppen flyktingpolitik till att lägga sig på en miniminivå inom EU. För det fjärde undersöker vi även om det finns några samband mellan människors attityder till invandring och deras medieanvändning. I dessa analyser inkluderar vi användningen inte bara av traditionella nyhetsmedier, utan också av ETC och Avpixlat (numera Samhällsnytt).

För att kort sammanfatta några av resultaten visar de att respondenterna generellt ställer sig positiva till olika former av invandring och från olika delar av världen, även om deras attityder skiljer sig åt beroende av varför människor invandrar och varifrån de invandrar. Mest positiva är attityderna till att människor kommer för att studera och arbeta, medan attityderna till att människor kommer till Sverige för att undfly krig och förtryck och för att förenas med anhöriga är något mindre positiva. I samtliga fall är det dock fler som ställer sig positiva än negativa. Det framgår av tabellen nedan.

Tabell

Av tabellen framkommer också att det skedde mycket små förändringar under åren 2014–2016, inte minst med tanke på hur mycket både den faktiska invandringen och debatten kring invandring förändrades under denna period. Detsamma gäller i stort attityderna till  invandring från olika delar av världen och synen på hur invandring påverkar Sverige, även om förändringarna var något större när det gäller synen på hur invandring påverkar Sverige. När det gäller just synen på hur invandring påverkar Sverige visar resultaten att respondenterna generellt upplever det som om invandring berikar den svenska kulturen och stärker den svenska ekonomin. Samtidigt är det också en majoritet som upplever det som om ”det händer allt för ofta att invandrare har seder och traditioner som inte passar in i det svenska samhället”. Generellt är respondenterna vidare mer positiva till invandring från ”kulturellt närstående” regioner som Norden och Europa utanför Norden än från Afrika och Mellanöstern, men i samtliga fall är det fler som ställer sig positiva än som ställer sig negativa till invandring. Ett övergripande resultat är med andra ord att svenskarna generellt är positiva till invandring, även om det – som alla som följer debatten vet – också finns de som är kritiska eller direkt fientligt inställda till invandring.

Genomgående visar resultaten vidare att attityderna till invandring skiljer sig mellan olika grupper. I stort bekräftar våra resultat vad tidigare studier har visat, nämligen att attityderna till invandring tenderar att vara mer positiva bland kvinnor, högre utbildade, politiskt intresserade, och bland studenter och tjänstemän. När det gäller partisympati visar resultaten att attityderna skiljer sig åt mellan partiernas sympatisörer, och att det finns skiljelinjer som löper både mellan och inom de politiska blocken och mellan dem som sympatiserar med Sverigedemokraterna och samtliga övriga partiers sympatisörer.

När det gäller sambanden mellan människors attityder till invandring och vilka medier de använder sig av visar resultaten att det finns vissa sådana. Mest entydiga är de när det gäller användning av ETC och Avpixlat, som har samband med positiva respektive negativa attityder till invandring. Men vi finner också vissa samband med användning av traditionella nyhetsmedier, där användning av Dagens Nyheter är förknippat med mer positiva attityder medan användning av TV4 Nyheterna och Expressen är förknippat med mer negativa attityder. I vissa fall finner vi även selektionseffekter – med vilket här avses samband mellan människors attityder till invandring och förändringar av deras medieanvänding – och medieeffekter – med vilket här avses samband mellan människors medieanvändning och förändringar av deras attityder till invandring.

I rapporten redovisas de fullständiga resultaten. Där redogör vi också för annan forskning samtidigt som vi diskuterar och analyserar resultaten och hur de kan förklaras. För den som är intresserad av att läsa mer kan hela rapporten laddas ner via Delmi:s hemsida. Där kan också en kort sammanfattning – så kallad policy brief – laddas ner.

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Det här inlägget postades i Aktuellt, Nya publikationer, Politik & samhälle och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s